Karlsson på taket i Minsk - Belarus

Junibackens fina Karlsson På Taketutställning, som formgetts av och byggts upp under konstnärlig ledning av Tor Svae, skulle bytas ut. Det slumpar sig så att Svenska Institutet hittar en barnbliotekschef i Minsk som är intresserad av att överta utställningen. Junibacken skänker alltsammans och Svenska Institutet betalar frakt och uppbyggnad. Tor Svae, Ivar Inkapööl och Mats Westerberg får förtroendet att bygga upp utställningen i Minsk.

Hemma hos Karlsson på Taket.
Utflyttningen från Junibacken var en fest med kofot och skruvdragare!

Vi lastade på utställningen på en lastbil som kördes av en Littauisk chaufför. De enda engelska ord som han kunde säga var "customer problem". Han visste vad han talade om. Det visade sig sedan att lastbilen mycket riktigt fastnade i tullen. Att det hade att göra med att chauffören saknade visum, inte hade T.I.R.- papper och att lastbilen inte var godkänd var inget han vill avslöja i förväg för oss. Ett stort tack till de på den svenska ambassaden i Minsk som ändå lyckades få in ekipaget i Vitryssland.

Bara drygt en dag sen anlände lastbilen till Biblioteket. Vid vår egen ankomst - efter ett par intressanta timmar hos någon myndighet som skrev ut ytterligare ett par stämplade dokument med kyrilliska bokstäver hade biblioteksmadamerna samlats - fulla av förväntan - vid den Litauiska långtradaren. Då lastutrymmets dörrar slogs upp och bröten däri visade sig, ja då kändes det rätt skönt att inte förstå ryska.

Olga har bjudit in oss på rummet! Te med citron, vindruvor och Kosmolskachoklad. Men givetvis är vi egentligen här för dom initiala förhandlingarna inför byggstarten. Direktiven är tydliga: vi ges fria händer, bara hon får ha några bokhyllor kvar i biblioteket... och vi böjer oss direkt för hennes önskemål.

Såhär efter någon timme har bibliotekarien, som trodde att hon skulle kunna ha öppet under ombyggnaden redan försvunnit - för att inte mer visa sig. Tor och Ivar kastade längtande blickar mot kristallkronorna i taket, som är gjutna av aluminium och av yppersta sovjetiska snitt.

Från vänster Tor, Olga, Ambassadör Stefan och Ivar

Efter tre dagar stod tre hus färdiga, och Sveriges ambassadör Stefan Eriksson kom på besök till "Vasastaden" på barnboksbiblioteket i Minsks förorter. Olga, föreståndaren till etablissemanget, har varit störtnöjd mest hela tiden och Stefan blev glatt förvånad över att det även var ett bibliotek i rummet, inte bara en lekplats.

På trådbuss nr 53 kl 8.45. Mats har föreslagit att gå omkring med en hink i handen för att bättre smälta in bland lokalbefolkningen, men vi andra tror att vi gör det bra ändå. Försök till exempel identifiera vilka vi som jobbar med Karlsson på Taketutsällningen bland busspassagerarna.

"Känd i Minsk". Radio och tidningar uppmärksammade Karlssons ankomst. Anastasia försöker översätta Tors aningen gåtfulla svar på Svetlanas obegripliga frågor, och en munter stämning uppstår.

Efter två veckor och många taklagsfester senare är utställningen klar.

Karlsson är en man med stil som har en fantastisk förmåga att inreda hemtrevligt.

När utställningen är klar ordnar Elena och Stefan från Svenska Konsulatet i Minsk en fantastisk buffé för alla inblandade. Glädjen och lyckan är total och den spontana sång som inte går att hejda finns att avnjuta om du klickar på länken nedan.

http://www.youtube.com/watch?v=AxbMLy8ziww

Jo, det funkade. Våra trevliga bibliteksvänner skickar över bilder på lekande och läsande barn från Belarus.